VAD ÄR MENTALISERING OCH VARFÖR ÄR DET VIKTIGT?
Mentalisering är att förstå sitt eget och andras beteende baserat på mentala tillstånd. Mentala tillstånd inkluderar känslor, tankar, behov, mål och skäl. Vi mentaliserar alla när vi interagerar med varandra, men vi är sällan medvetna om att vi gör det. I vardagen sker mentalisering oftast automatiskt utan att vi är medvetna om det – till exempel när interaktionen med den andra personen går smidigt och vi känner oss bekväma och trygga med varandra. Vi är inte medvetna om det, men vi är ständigt medvetna om våra egna och den andra personens mentala tillstånd och anpassar våra handlingar därefter – till exempel små förändringar i den andra personens ansiktsuttryck eller sätt att säga saker. Det faktum att en stor del av våra interaktioner med varandra sker med hjälp av automatisk mentalisering frigör mental kapacitet för andra saker.
När det uppstår friktion, missförstånd eller konflikter i situationen kan du använda kontrollerad mentalisering genom att överväga och reflektera över dina egna och den andra personens mentala tillstånd i situationen. Till exempel om du sitter vid middagsbordet och din fru plötsligt blir tyst, slutar äta sin mat och tittar ner i bordet. I det ögonblicket kanske mannen stannar upp och tänker: “Jag undrar vad det är som händer? Jag undrar om hon blev upprörd över vad jag just sa?”. Baserat på sina tankar om vad fruns beteende kan bero på, kan han fråga henne och tillsammans kan de komma närmare en förståelse av missförståndet. Mentalisering kan beskrivas som att förstå missförstånd. När du mentaliserar har du tankar i huvudet; både dina egna tankar och andras tankar. Man ser bakom beteendet och funderar på vad som ligger bakom ett visst beteende.
VARFÖR ÄR DET VIKTIGT ATT KUNNA MENTALISERA?
Förmågan att mentalisera är en förutsättning för varaktiga meningsfulla relationer och en stabil självkänsla. Genom att mentalisera ser du den andra personens perspektiv samtidigt som du är trogen dig själv. Genom mentalisering lär du känna dina egna känslor och tankar och förstår att de ligger till grund för ditt beteende. Det ger en känsla av kontroll och självkännedom. Mentalisering är nära kopplat till förmågan att reglera känslor. Mentalisering har i sig en affektreglerande funktion.
ETT VARDAGLIGT EXEMPEL
Om mentalisering i vardagen: Åttaåriga Sofie vill inte gå till skolan en tisdagsmorgon. Hon vägrar att ta på sig skorna när hennes pappa ber henne, och hon säger “håll käften” till sin lillebror. Pappan försöker mentalisera Sofie genom att snabbt reflektera över de mentala tillstånd som ligger till grund för Sofies beteende. Han minns att Sofies bästa vän precis har slutat skolan och att det förmodligen är därför Sofie inte vill gå till skolan. Samtidigt inser han att han själv känner sig stressad och vill komma ut genom dörren, hellre tidigt än två minuter för sent. Att fokusera på både sitt eget och dotterns mentala tillstånd hjälper honom att reglera sina känslor och vara mer tålmodig och lugn när det gäller att komma ut genom dörren.
MENTALISERING: BARN, UNGDOMAR OCH VUXNA I RISKZONEN
Mentaliseringsteorin ger en förståelse för psykiska svårigheter. Mentaliseringsbaserad behandling utvecklades ursprungligen
utvecklades ursprungligen för behandling av patienter med borderline
personlighetsstörning och används idag för ett brett spektrum av psykiatriska och psykologiska problem. Mentaliseringsteorin ger ett teoretiskt ramverk för barns utveckling och konsekvenserna av trauma och försummelse. Mentalisering utvecklas i barnets interaktion med sina vårdgivare. Försummade och traumatiserade barn och ungdomar har ofta en bräcklig mentaliseringsförmåga, men mentalisering kan läras. Det är här mentaliseringsbaserad behandling kommer ifrån. Mentaliseringsteori innefattar en förståelse av
psykopatologi. Mentaliseringsbaserad terapi utvecklades ursprungligen för att behandla patienter med borderline
personlighetsstörning.
Om du vill veta mer om mentalisering kan du hitta referenser till relevant litteratur här eller läsa mer om våra utbildningar och kurser här.
VIDEOKLIPP OM MENTALISERING
Peter Fonagy berättar om hur barn, ungdomar och familjer kan lära sig grundläggande färdigheter, inklusive mentaliseringsförmåga.
Janne Østergaard Hagelquist och Marianne Køhler Skov berättar om sin bok “Mentalisering i pedagogik och terapi”.
Peter Fonagy talar om våldets psykologi – bräckliga mentaliseringsförmågor är grunden för våld mot andra.
Janne Østergaard Hagelquist berättar om sin bok “Mentaliseringsguiden”.
Filmen ger en kort introduktion till mentalisering – och särskilt mentalisering i familjen.
Janne Østergaard Hagelquist berättar om sin bok “Mentalisering i mötet med utsatta barn och ungdomar”.